fanbjorn

Ja var det inte det kanske? Jag sa ju att det skulle gå så här! Nu har inte ni en aning om vad det handlar om, men so be it!
FUCK jag är så less, blir så less på alla godtrogna människor. På alla som sätter sig över andra i tron att dom är bättre, vet bättre och är bättre! Nåja som sagt fuck it!

Jag söker, försöker samla några tankar
famlar omkring med ett hjärta som bankar
ett huvud som säger, det var bättre igår.
Min beslutsångest kommer och går
men min verklighet den består.

Jag söker, försöker hitta en bättre version
en ny uppdaterad illusion
av en bättre jag
av en ljusare morgondag
men mitt surrialistiska perspektiv
tillåter inte mig att styra mitt liv.

Jaha nu tog orden slut, ännu ett onödogt brainstormande!

Ja eller hur, är det inte så man brukar säga? Det bara blev så! Inte för att jag syftar på något speciellt utan bra för att det blev så nu alltså. Det bara blev så att jag sitter o bara brainstormar lite!

Ligger det i min natur att analysera,
betrakta på avstånd.
Ligger det min varmt om hjärtat att fantisera,
ni vet, om det där ouppnåeliga.
Ja ska det smaka så ska det kosta
men smaken är ibland mycket obehaglig
jag betalar ändå av gammal vana
min frustration har blivit vardaglig

ja så sitter man här igen, en jävla massa tankar en jävla massa ord. Konsten ligger i att försöka få ut dem på ett begripligt sätt eller hur?
Fast å andra sidan ligger konsten i betraktarens ögon eller öron, surrealistiskt eller hur?

Hur ska man kunna älska någon! När man knappt står ut med sig själv!
Det är ju en fantastisk känsla att vara åtråvärd, känslan blir ju bara ännu varmare om det är likadant åt motsatt håll! Men varför är det då så svårt att släppa taget och falla? Jag menar det finns ju inget att falla på som man inte har ramlat på förrut! Kanske är det själva känslan av att man vet hur jävla ont det kan göra att falla okontrollerat, hur ont det gör när det tar stopp!
Lustigt, för om man inte törs ja, då går man ju miste om själva livet eller hur? "våga ta språnget på de tusen famnars djup", Sören sa det en gång. Undrar om han verkligen tänkte till när han sa eller skrev de visa orden? För mig blir det bara svårare och svårare för var gång.

Mmmm ett intressant blogg inlägg! Ha ha ha ha en aning flummigt, men som sagt det är min blogg så jag får faan skriva vad jag vill :)

Det bara blev så :)

Jag beundrar enkelhetens enkelhet

Förvirras över dess mångsidighet

Fascineras över folkmassans personlighet

Förkastar dess syn på integritet

Motsatser, tidens dilemma

Synonymers beskrivning

Är det enda som tycks stämma

Politik, ord som förvrängs

Lögner besannas i denna tid av dekadens

 

Jag är ingen ledare, inte heller eremit

Jag är bara en i massan som inte vet ett skit

Bara en i raden av alla vi

Som överlever denna tid av apati

Jag beundrar det triviala

Förblindas av det banala

Sanning och lögn

Samma ord, verklighet eller dröm

 

Folkstyre, demokrati

Förblindade går vi mot vår utopi

Naivitet och surrealism

Ersätter våra frågor på existentialism

Du ? jag ? vi ? dom

I olika sammanhang, i olika perspektiv

Förenade men med olika liv

Samma händer, samma blod

Samma mamma, moder jord

Som sagt det bara blev så!

Ja det kan man säga, ont i foten och har problem med magen. Kan det bli värre?
Nja troligtvis inte, men annars så rullar det på. Har haft en grym helg trots allt, eller hur C V?

Ja dagens låt måste vara Sevendusts version på mr Cash´s "hurt". Grymt bra.

Nej nu är det dags för en tupplur.

På återseende!!