fanbjorn

Ännu en dag går mot sitt slut, ännu en sån där underbar dag. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om idag, har haft en fulländad dag. Livet är så där underbart, det är lätt att leva. Ni vet när man går omkring på små moln, trots regnet från morgonen så var det en strålande morgon.

Jag har nu hittat ett ämne för dagens debatt, nja debatt och debatt det blir ju mer en monolog från min sida.

 

Jag ska skriva om den parallella världen, alltså den vid sidan om oss eller som många säger den andra sidan! Jag vet inte hur den kan se ut eller te sig, jag vet inte heller om det är någon sorts utopi, en avlägsen plats full med harmoni och utan krig. Visst det låter vackert, tänk er en värld utan krig och föroreningar, där lejon sitter bredvid en antilop utan att försöka äta upp den. Det sist nämnda låter jag stå för en sorts sarkasm från min sida, för jag tror inte och vill inte tro att ett lejon inte skulle försöka äta upp antilopen, det skulle för mig vara en tragisk syn. Men jag tror att det är en såkallad skiljeväg, ungefär som en busshållsplats. Ni vet en plats där våra själar eller andar hamnar direkt efter döden, sen så får man se vilken buss som tar vem med sig. Ungefär som att har man något outrättat i denna värld eller i detta liv så får man en nychans att avsluta det. Har man redan gjort ifrån sig allt så får man ta bussen till nästa hållplats, sen finns det dem som blir kvar vid denna busshållsplats, dom kanske är vilse och det är dem som vi upplever som spöken!

Nu vet jag inte om ens jag tror på detta, men det är en synvinkel på dilemmat. Jag tror att det måste finnas något liknande för annars skulle det inte finnas medier osv. Något måste det finnas, för jag tror definitivt att det finns något mer än oss, något mer än detta. Vad tror jag på? Ärligt så vet jag inte, jag vill tro på så mycket, jag vill tro på ett fortsatt liv efter detta. Samtidigt så tror jag på spöken eller andar, men hur det går ihop vet jag inte. Busshållsplatsen tycker jag kan vara en skön liknelse, eller kanske en bussterminal är det rätta ordet. Jag tror inte att alla själar går åt samma håll eller ska till samma ställe och från en terminal går det många bussar åt olika riktningar. Sen dessa förvirrade andar som finns kvar med oss, det kanske är dem som man uppfattar som den parallella världen? Med det menar jag att det finns ju även vanliga döda som går vilse, som har taskig lokalkännedom, vad är det som säger att andarna skulle ha bättre kännedom vart dom är någonstans?

Den parallella världen är ju inte en vacker utopi om man ser det från den sidan, det måste mer liknas som en avlägsen plats fylld med förvirrade själar. Då måste det ju också vara självklart att dom tar kontakt, det skulle ju jag göra om jag var vilsen?

Nja detta låter ju som ett oändligt flummande, jag vet inte vad jag ska tro på? Jag vet att jag är intresserad av ämnet, jag vill få mer insyn i ämnet. Livet och döden, vad som kommer efter är rätt intressant. Jag menar vi lever våra liv, vi går omkring i våran vardagslunk och tror oss veta. Nu pratar jag enbart om mig själv, jag har gått i mitt vardagliga liv och inte just trott på något alls. Jag vill inte säga att jag blivit frälst, inte på något vis, inte ens i närheten av frälst men jag har blivit nyfiken. När man läser, ser och hör så väcker det ju känslor hos oss alla, eller hur? Jag menar det kan väcka olustighetskänslor, eller som i mitt fall nyfikenhet. I mitt tycke så måste det finnas något, alla medier och spirituella vägledare kan ju inte ha fel! Jag menar säg att det finns 100st så måste ju i alla fall 30 av dem vara ärliga med vad dom ser och upplever.

Min nyfikenhet är min okunnighet, jag kan inget om detta ämne men jag kan säga vad jag tror och tycker. Jag tror och tycker om rätt mycket, vet inte om något av det jag säger är intressant överhuvudtaget? Ordet tro är också mycket intressant, ordet tro betyder så oändligt mycket mer än just tro! Intressant att kyrkan valde att använde det? Tillit är ett av det ord som har synonym med tro, rätt lustigt att kyrkan valde just det? Sätt din tillit till gud och han enbart han kan ditt liv berika. Nu är det ju inte bara kyrkan som i mina ögon väljer att missbruka ordet tro, kolla bara på våra politiker! Tro på det, tro på oss! Inget av deras vallöften kommer någonsin att sättas i bruk.

Kyrkans makt var ofantligt stor under en mycket lång tid, än idag finns sakrament kvar i våran värld, kolla bara på hierarkin inom den katolska kyrkan. Påven är nästan allsmäktig, men jag vet inte vad han har för funktion idag? Är han den fulländade talesmannen för den organisationen så tycker jag att det måste finnas bättre alternativ, det måste finnas någon yngre förmåga som åtminstone har fler år en två innan han måste bytas ut. Nu vet jag att det jag skriver är säkert felaktigt dom lever åtminstone tre år!

Ska man gå på kyrkans tro, så finns det ingen parallell värld. Antingen så hamnar man i paradiset, sagolik utopi. Eller så bär det av till helvetet! Vad är det som säger att gud och djävulen inte är samma person eller väsen? Vad är det som säger att djävulen är ond och gud är god? Är et djävulens verk att det finns krig, aids och att ozonskiktet håller på att brytas ner? Vad har då gud gjort för att bibehålla lugnet, vad har han gjort för att motverka dessa ”onda” krafter? Att gud är god har vi hört sen vi lärde oss att gå, men vart ifrån kommer denna enorma insikt. Bibeln eller hur, sätt er tro till bibeln och ni skall bli frälsta från ondo!

Nu har jag kommit bort från temat.

Jag tror på att den parallella världen är dessa förvirrade själar som står och väntar på rätt ”buss”. Det är dom som finns bland oss, det är dom som ibland eller rätt ofta söker kontakt med dem som har ”gåvan” att höra dem. Den sfären som dom befinner sig i, det är den parallella världen, i alla fall för mig. Sen vart resten tar vägen det vet jag inte, men jag tror och hoppas på någon form av pånyttfödelse. Jag tror att jag kommer t ex få träffa min mamma igen detta möte sker utan att jag vet om det. Men den personen som jag möter kommer säkerligen få lika stor betydelse, beröra mig på samma sätt rent ”själsligt” som mamma gjorde. Tänk bara att det går nästan jämnt upp skulle jag tro, ta alla som dör i hela världen på ett år och kolla på alla födslar. Jag skulle inte bli förvånad om siffrorna nästan överensstämmer, det dör en och det föds en. Det skulle vara konstigt om det inte hade något med varandra att göra.

Den parallella världen är alltså inte ett idealsamhälle, det är för mig en så kallad busshållsterminal. Vad dom gör där ar att vänta på sin buss att ta sig vidare, kanske har dom något outrättat som dom vill att vi ska hjälpa dem med innan avfärden? Men det är inte en värld i bemärkelsen värld, det är mer än otålig väntan.

Det är viktigt för mig att klargöra att jag inte tror att dom väntar på bussen till just sitt paradis, utan då tror jag mer på återfödelse, att dom föds på nytt genom ett nytt liv! Det behöver inte vara i samma världsdel heller men jag tror att vi träffar dem som vi har oss nära någon gång under vårat liv.

Ja det är väl detta som jag tror på tills jag återigen blir ”väckt” av ett nytt sätt att se på det hela.