fanbjorn

Ja vad gör man när man inte kan sova, när tankarna bara inte kan sluta rulla som en stumfilm?
Jo man kan ju alltid försöka sätta tankarna i ord på ett papper eller som nu skriva av sig på en blogg!

Det

Kryper i hörnen

Skuggor får liv

Det

Brusar i telefonen

Paranoia, fast den är passiv

Det

Finns här omkring mig

Genomsyrar det som utgör jag

Det

Smyger inuti mig

Bryter sönder allt välbehag

Det

Förgör, förstör

Manipulerar, dissekerar  

Allt runt omkring

Det

Älskar nog mig

Mer än vad jag älskar dig

Min spegelbild


Ja inte kan jag sluta än heller, vete faan vad det är med mig inatt?

Pulserande, vibrerande
Påträngt befriande
En van känsla av obehag
Sömnlös, var natt som dag

Funderingarna blir till en dialog
Empati och sympati
Min spegel reflekterar
En grå skugga av apati

Spotta tre gånger, kasta lite salt
Knacka tre gånger, ta i trä
Som man bäddar får man ligga,
Det blåser fast det är lä.


Nej nu tror jag att det räcker!!!!!

Det är få gånger i sitt liv som man verkligen tillåts att vakna. Med detta menar jag att när man står inför ett val, en förändring så istället för att rygga tillbaka så försöker man med öppna armar och sinnen ta emot vad framtiden kan ha i sitt sköte.
Jag har sett och upplevt otroliga förändringar på sistone, det har varit väldigt jobbigt och många långa nätter med funderingar och gråt som stannat likt en klump i bröstet.
Men till skillnad från förr så stod jag kvar, tog emot kritiken på ett konstruktivt sätt. Lyssnade och försöker att förändra mig till det bättre. Till skillnad från förr, så när jag väl pratar så säger jag vad jag verkligen menar och med eftertanke. Till skillnad från förr så tillåter jag mig att ge dessa underbara människor som finns runtomkring mig utrymme att reagera på vad jag säger, utan förbehåll och krav.

Jobbigt? Ja visst men vem har sagt att det ska vara enkelt att förändra ett helt liv med dåliga vanor?

Jaha så sitter jag här och tänkte skriva nån rad i min bortglömda blogg! Egentligen vet jag inte varför jag envisas med att ha kvar den? Jag skriver ju mer och mer sällan här, kanske är så att när den kreativa ådran tryter så blir man ju mindre konstruktiv.
Nu vill jag inte på något sätt påskina migsjälv om att jag är kreativ och konstruktiv på något sätt, jag tycker ju bara att ibland är det förbannat skönt att sätta ord på tankar mm.
Synd bara att dessa tillfällen blir mer och mer sällan! Men å andra sidan kan ju det vara bra oxå, jag menar då har jag ju lärt mig att använda munnen och försöker sätta orden där istället för ett papper...

Nåja vem vet, det kanske blir mer av detta oändligt ointressanta bloggandet i framtiden :)