Svammel!!
Det sups för lite här i världen
Kom igen nu gott folk
Det röks för lite låt oss,
förstöra atmosfären
Kom igen nu låt oss,
röka en holk
Låt oss bli lite softare
Kom igen nu gott folk
Vi borde släppa loss,
lite oftare
Inte prata som genom en tolk
Vi har bara ett liv när allt,
kommer omkring
Det är du – jag – vi – dom
i ett surrealistiskt perspektiv
Låt oss ta varann i handen,
och dansa i ring
Det är för lite glädje i världen,
vi borde leva i kollektiv
Nej tacka vet jag ansvar,
mitt liv är ditt
Jag skänker dig mitt hjärta
Min allra största skatt
Jag står vid sidan
och betraktar
Om du saknar mig inatt
Det sups för lite här i världen
Lått oss bjuda varann
På en kopp av kärlek
Låt oss sätta
världen i brand
Nja det kom en till ändå =)
Jag har suttit och funderat lite på ordet respekt. Överlag tycker jag att det helt klart missbrukas, vad betyder ordet respekt egentligen?
"Respekt brukar användas som exempel på socialt kapital. I denna mening handlar respekt om det värde som omgivningen sätter på en persons handlingar och dennes åsikter. Respekt kan sålunda inte utkrävas, endast förtjänas."
Visst låter det lite krångligt? Jag menar det är ju för mig en avsevärd skillnad på att respektera och respekt, jag kan respektera många människor men jag kommer aldrig att acceptera dem. Jag klampade i klaveret igår, eller jag gjorde det tidigare men igår fick jag stå för det! Det tyckte jag var en oerhörd repektfull handling utav M & E som sa ifrån, givetvis hade dom rätt.
Jag gjorde en oacceptabel handling, den var inte alls menad som respektlös eller dylikt men tyvärr blev konsekvensen det. För det är jag jätte ledsen, men samtidigt jävligt glad. Jag menar hur svårt är det egentligen att säga ifrån åt en vän? Jag tycker att det kan vara oerhört jobbigt och svårt men samtidigt så gör man ju det för man respekterar och accepterar den personen, det hade varit lättare och bara tänkt något i stil med jävla idiot eller hur? Men då är man ju inte vänner heller kanske?
Jag flummar bara men samtidigt har ja ägnat många timmar idag åt just denna "disskusion" med migsjälv, jag vet att jag är en liten "klåpare" jag kliver folk på tårna ibland i ren klumpighet, det finns ingen elakhet i mina handlingar även om dom kan verka så ibland.
Fortsätt vara spontan och impulsiv, ja han sa det i slutet av vårat samtal. Är inte det vackert? Jag kan tycka att det är en av de varmaste komplimanger som jag har någonsin fått, trots att jag nyss klev han på tårna så säger han det! =) Är inte det vänskap? Det var stora ord från en man i mina ögon sett är en stor man.
Tyvärr kommer jag nog alltid vara det, spontan och impulsiv. Det är nog inte lätt att vara min vän många gånger.
Men tack till er alla som stått ut med mig och fortfarande gör det, ni förgyller min tillvaro med er blotta existens. Låter ju sjukt djupt jag vet, men så är det!
Tack M & E och givetvis sockertoppen H =)
Ps: Denna dikt är inte någon alkohol reklam eller dylikt, läs mellan raderna så hoppas jag att ni förstår hur jag menar.