fanbjorn

Ja får man säga så?
Jag har i alla fall jordens otur, alltså ska man slå upp oturs förföljd svensk medborgare så får man nog upp Mr Fahnqvist. Helvete alltså, bihållorna är fyllda på bredden febern kommer och går och jag har fått nått skit i magen igen. Pricken över det jävla irreterande i:et är att jag har ont i ryggen också! Vill verkligen inte låta som att jag klagar på något sätt, men nog faan har jag sovit bättre.
Imorgon ska jag till hälsocentralen för provtagning, tack och lov så följer mmmmm just det så följer hon med.

Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där.
Vi ser ju inga stjärnor,
där intet mörker är.
I ljusa irisringen
du bär en mörk pupill,
ty mörkt är allt, som ljuset
med bävan längtar till.
Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där,
var inte rädd för mörkret,
som ljusets hjärta bär

Tycker denna dikt är grymt skön, Nu är det ju så att det är inte jag som har skapat denna strof. Även om jag nu skulle vilja säga att det är jag :) Eric Blomberg heter han som skrev denna.
Jag har i stort sett bara en favorit poet, Dan Andersson. Visserligen gillar jag poesi så där i allmänhet, men just Dan Andersson har alltid tilltalat mig. Alltid och alltid, jag har ju liksom lätt att låta som jag skulle vara typ 100år! Jag har alltid skrivit men inte alltid läst poesi. (Nu var jag kaxig som kallar mitt kludd för poesi)
Det var när jag pluggade Svenska på komvux som jag började läsa poesi, javisst Dan Andersson har funnits med mig sen jag var barn, min älskade mamma läste ju mycket av honom. Men det var inte förren då som jag fick upp ögonen för hans poesi.

Skit i det nu!

Jag har haft en tok mysig kväll, kollat på tv och spelat lite spel samt chillat. Ja ni vet bara andas och så där smyg titta på sällskapet bredvid :) Eller så där klyschigt " beundrat utsikten lite".

Nej nu börjar klockan dra ihop sig för lite sömn, inte för att jag är trött, nej nej tvärtom! Helt sjukt faktiskt vad pigg jag är, vet inte om det är smärtan i magen och rygg som håller mig på alärten eller om det bara är ruset. Det bedårande ruset, när man känner som att blivit överkörd av tåg av rosblad, blivit övergödd av välbehag. Ja ni vet så där tagen?
Mmmm det ruset kan nog bidra lite med varför jag fortfarande är rätt pigg, med en sötsur blandning av smärta från rygg och mage då förstås.

Nej sov gott.