Ja fy faan!

Ja dessa söndagar när man lämnar lillan är nog det värsta jag vet, det blir så tyst och tomt. Ni vet så där att man tycker att ensamheten sitter i väggarna och dom vill nästan kväva en?
Jag brukar aldrig känna mig ensam, men just dessa kvällar när man precis har lämnat lillan, FUCK vad jag hatar dom.
Humm alltså det är ju inte så att jag är desperat eller något utan bara, ja jag vet inte hur jag ska förklara mig. Det är som någon sorts hat-kärlek mellan mig och ensamheten, alltså jag gillar att vara ensam, men när jag sjäv valt det!
Nej nu blev det så där nästan lite bittert igen, jag är inte bitter på något sätt, jag tror jag bara saknar någon att ja ni vet dela vardagen med ha ha ha

Aaahhh på återseende

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback