fanbjorn

Jag kan se hur du går där, tittar åt mitt håll.
Jag kommer aldrig säga nått, det spelar ingen roll.
Jag vet när du är nära, jag hör dig gå förbi.
Du förtjänar något bättre, Och det blir aldrig vi.
Jag är fast i min oro, kommer aldrig ut
och det är bara otro, som aldrig tar slut.
Jag har känt att något vaknat, när jag hör din röst.
Men när allting har klarnat.....ääeehhh

Jag har känt att nått saknas, men jag vet inte vad.
kanske bara ett fönster, på min sarkofag.
Jag vet jag har förändrats, är inte som jag var.
Jag kan aldrig vända, kan aldrig gå tillbaks.
Jag försöker förlåta, så mycket som det går.
Men jag kan itne lova, efter alla år.
Och jag kan inte gråta, har inga tårar kvar,
jag orkar inte bråka, aahh

Tack KAPE mannen myten, du hjälper mig!!!