Spegel, spegel

Spegel, spegel på väggen där
säg mig vem som naknast är
jag klär av mig alla mina kläder
finns inga murar, inget dåligt väder
när jag förvandlar tankar till ord
jag går och står ovanpå jord
visst är det förunderligt hur det kan vara
man blundar alltför ofta, för det uppenbara

Spegel, spegel du hänger där
på väggen, speglar min misär
säg mig hur ser framtiden ut
hinner jag göra allt, innan det tar slut
hinner jag göra något utav mitt misshandlade liv
snälla säg mig, hur ser det ut ut ditt perspektiv
är jag blind för det jag egentligen ser
snälla ge mig en hint, det är allt jag ber

Spegel, spegel du reflekterar
min avgrund, hur jag existerar
jag är, jag är existensiell
levande och speciell
jag är, jag är, jag är
missanpassad men litterär
du speglar ett liv i dekadens
min räddning, det är blott en sekvens......


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback